Tjockisen dansar fysisk karaoke i direktsänd tv. (Fysisk karaoke?). Hans knubbiga ben rör sig som timmerstockar, fötterna stampar rytmiskt, huvudet rullar över axlarna, ögonen glider in och ut. Det går att kontakta honom telepatiskt, men inte just då. För de högre lagren av hans medvetande är blockerade av den varma och harmoniska extas han simmar i. Rotationerna med höftpartiet påminner om en luftskeppspropellers långsamma vispande när det rör sig över atlantens blå och ångbåtsprickiga vattenmassor.

Han är troligen blyg och undfallande, och kanske samtidigt rädd…

Vem är han rädd för?

Han är rädd för för dig, för dina planer på att invadera hans ”space”, och på din uppenbara avsaknad av medlidande med ur trygga gryt framjagade och sönderhetsade rävungar.

Men han dansar inte i direktsänd tv, han dansar framför tv,n, på sitt eget vardagsrumsgolv. Och han är inte alls oemottaglig för telepatisk fjärrkontakt. Det är möjligt att påverka hans rörelser genom att sluta ögonen, tänka och önska. Då blir han nästan en ovanligt fet marionettdocka.

Skriv ett kapitel om honom i din nya bok, eller nämn åtminstone hans namn i din aftonbön.